Dobby och Lupin Kanin

Jag adopterade två kaniner eftersom jag är så svag för såna här yttepytte snussigulligt übersöta varelser.

Den första fluffparveln döpte jag genast till Dobby. Det är ett runt, fint, varmt och prickigt namn, precis som kaninen själv.

Namnet till den här tillbakadragna, lugna och svincoola kompisen var svårare att komma på, men till slut fick det bli Lupin Kanin.

<3

Gigantiska hästar i slow motion

Igår hände något magiskt. Jag tänkte först inte skriva om det, men projektionerna var verkligen magnifika och så dök det upp skinande hästar och jag tänkte att jo; jag måste skriva.

Igår såg jag Kent i Linköping. Deras andra show på avskedsturnén.

Suddig bild, men livet blir rätt suddigt när en lyssnar på Kent.

Jag är inte ett särskilt stort fan och det var ren och skär tur att jag fick en biljett för att se dem för första (och antagligen sista) gången. När jag var där insåg jag ungefär hur mycket de betyder för mig, för jag gick därifrån med en massa ord ringandes i huvudet.

Ord som

"välkommen, välkommen hit, vem du än är, var du än är"

och "jag krossar fönstret, tar mig in i ditt rum

det är en helt ny värld, men jag är alldeles lugn" 

 och framför allt "men älskling, vi ska alla en gång dö".

Det är ord som jag lever med. Dag efter dag har jag dem i bakhuvudet. De skänker mig mod och frihet. Under konserten påmindes jag om vems mun de kommer från.

Byter hemstall

Moorland är mörkt, vanligt och lite sunkigt. Det känns verkligen som hemma, men ni vet att en kan tröttna på sitt hem ibland.

Valedale är också ganska mörkt - den bruna färgen dominerar även här - men i Valedale finns vackra hus, massor av blommor och fina träd. Det är så mysigt att jag alltid blir helt lugn när jag kommer hit. 

Så jag flyttade. 

Äntligen.

Finaste Figg

Jag tror jag har fått en crush.

Direkt när jag såg Isebell tänkte jag "Holy Hagrid vilken snygg outfit och frisyr" och sen när jag såg att hon använder ord som raring och hjärtat till en person hon inte känner, hörde jag Pauls röst i huvudet. Paul från Torka aldrig tårar utan handskar, alltså. His way of talking är mitt liv. Han pratar förskönat och lite släpigt.

"Men lilla hjärtat, jag är jude, jag firar inte heller jul. Men nu talar vi om att dekorera lägenheten med glitter och då är jag helt med."

Isebells repliker är rätt töntiga, måste jag medge. (Hon säger till och med med XOXO. Så kan en ju inte säga, sånt skriver en bara i gulliga sms.) Men de allra flesta av replikerna i SSO är ganska töntiga och riktade till unga personer, så jag försöker att inte bry mig! När Isebell gav sig av igen blev jag uppriktigt besviken, för jag vill hänga med henne mer. Hon sa att vi garanterat kommer mötas igen, i alla fall. Hurray.

En Gryffindor-tisha med Golden Snitches

Den här t-shirten fick jag från mrs Holdsworths. Jag veeet att det är bin och inte gyllene kvickar på den, men när jag såg tröjan för första gången var det skymning ute och jag tolkade genast de gula fläckarna som kvickar. Och varför inte låtsas som om de är det? I alla fall är röd och guld Gryffindors elevhemsfärger, så tröjan är Pottrig oavsett om bina är förklädda kvickar eller inte!

Wingardium Levad-iozza!

Den här veckas släpptes Lipizzanerna! Jag har vet inte mycket om rasen och har inte planerat att köpa någon själv, men jag måste säga att jag gillar dem i spelet. Det är många som rider runt på Lipis just nu och jag blir glad av att de dem. De ser så mjuka och fina och snälla ut!

Förresten älskar jag när folk gör Harry Potter-referenser i icke-Pottriga sammanhang. Bilden ovan är en screenshot från SSOs nyhetssida. De har alltså skrivit trollformeln Wingardium Leviosa (som får saker att sväva) i en officiell nyhet. Bästa. <3

Var - i Merlins allra säckigaste långkalsonger - ligger "Härskarens boning"?

Just nu är jag ute på skattletarjakt åt James. Det är väldigt kul, faktiskt, eftersom en inte får allting serverat på ett silverfat, utan måste fundera lite innan en hittar ledtrådarna. Vissa ledtrådar hittar en inte ens. Nummer fem, till exempel.

Ledtråd nummer fyra lyder så här:
"Placera dig mitt på bron och titta mot härskarens boning. Rid i den riktningen och innan du nått halvvägs så finner du nästa ledtråd."

Vart är det meningen att jag ska rida? Jag tänkte först på Jarls Gravvalv, men det verkar inte vara rätt plats.

Edit: Jag tittade såklart på (världens mest hjälpsamma) Monokerus video och hittade ledtråden! Jag tänkte lite på slottet redan innan, ja, men vem bor ens där? Baronessan hänger ju på godset och inte slottet.

Oupptäckta äventyr

Så här långt har jag aldrig kommit i spelet tidigare och det gör allting ännu mer spännande.

Jag vet ungefär vad som kommer hända sedan, eftersom jag läser några SSO-bloggar och inte är rädd för spoilers, men jag kan inga detaljer och magin lockar mig jättemycket. Vad har magin för betydelse på Jorvik? Vad finns det för coola platser jag inte har upptäckt ännu? Vad kommer hända med Justin Moorland?

Idag fick jag se hallen i Silverglades slott eftersom jag befriade Linda. Bara det var coolt och jag ville gå upp för de mattbeklädda trapporna för att se mer Hogwarts-liknande miljö.

Alex sa att jag måste träna, göra fler uppdrag och bli bättre. Det kan ni skriva upp att jag ska göra. Hell yeah!

Borta med vinden ...

... måste vara ett av mina favorit-miniuppdrag någonsin. Så himla gulligt. Jag älskar ordlös kommunikation. IRL har jag ett litet syskon som jag kan ha en hel konversation med utan ord. Till exempel när vi sitter vid matbordet och har tråkigt kan vi planera vad vi ska göra efter maten med hjälp av gester och ansiktsuttryck. Ingen av oss kan det minsta lilla teckenspråk, utan vi lyckas förstå varandra ändå.

Uppdraget börjar med att en fågel förklarar att hens ungar försvann i några extra kraftiga vindpustar. Hen frågar om jag kan leta reda på dem och föra hem dem igen.

Självklart hjälpte jag Birdie att hitta ungarna! De hoppade omkring som studsbollar ...

... men lät sig lyftas upp till fågelholken igen! Birdie kvittrade glatt när hen fick höra att de var tillbaka igen.

Det här var ett bra avslut på dagen.

Sökandet efter min QUEEN

"När Alther är i lvl 15 ska jag köpa en ny häst", tänkte jag.

Väntade jag så länge?

Svar: Nej! 

Jag ville skaffa mig en ny kompis, men jag visste inte vilken ras jag ville ha, så jag red runt på Jorvik och kollade in några av raserna på Jorvikipedia. 

Morganhästarna tycker jag är fina, men jag känner inget särskilt för dem. Samma sak med Paint- och Quarterhästarna samt de arabiska fullbloden ("sjöhästarna"). De Jorvikiska ponnyerna är de sötaste och mest badass små krakarna jag någonsin har sett, men jag har inte tålamod med så långsamma hästar just nu. 

In real life älskar jag kallblod. Jag gillar hur de är stora och kraftiga, men samtidigt fluffiga. I SSO tycker jag dock inte att de är så fina. De flesta ser för klumpiga ut och jag tycker att exempelvis nordsvenskarnas färger är rätt dassiga. Till slut hittade jag ändå min Queen. Jag red förbi henne på Fort Pinta och bara "hon är fin". Sedan tänkte jag lite mer på det och insåg att hon var perfekt. Hon är söt, mjuk och utstickande samtidigt som hon är väldigt stolt och stilig. 

"Henne skulle jag vilja rida tillsammans med i en prideparad", tänkte jag.

Hästen jag snackar om är såklart en tigrerad frisisk sporthäst. Jag har inte hört talas om den rasen IRL, vilket är synd, för jag gillar att ha starka relationer till mina hästar. Men så får det vara. 

Jag hade redan bestämt att hästen skulle kallas för Queen, men jag visste inte vem jag skulle döpa henne efter. Till slut kom jag att tänka på Minerva McGonagall. Hon är verkligen en stor förebild för mig. Hon är en queen. Vad kan en bilda för namn utifrån henne?

    - Catqueen (hennes animagus är katt)

    - Lionqueen (hon var föreståndare för Gryffindor, vars djur är ett lejon)

    - Redqueen (Gryffindors färg är röd)

    - Spellqueen eller Charmqueen (spell/charm = trollformel/förtrollning)

Jag bestämde mig för Lionqueen, men sen när jag skulle döpa hästen fick jag syn på ordet Lady. Lionlady klingar bra. Det är perfekt.

Säg hej till min Lionlady aka Queen! Hon är fin. ♥

Idag fick vi vildare rörelser

I förrgår lade StarStable ut en teaser som visade nya animationer till ens karaktär. När jag såg den kände jag mest "meh...". För jag är väldigt positiv till uppdaterade rörelser, men på videon de postade såg det inte snyggt ut. Nu har jag dock sett hur det ser ut när en spelar själv och jag är bara nöjd! Jag tror att det är utseendet på karaktären i teasern som jag inte gillar; den personen är bara för smal och har för feminin rörelsestil. (Inget fel på smala och feminina personer, men jag kan inte identifiera min karaktär som en sådan.)

Plus med den nya uppdateringen:

    + Att sitta upp och sitta av är numera skitsnyggt

    + En kan välja mellan att springa och gå

    + Personen ser mer levande och omtänksam ut! (T ex klappar sin häst.)

    + Hälarna pekar neråt och fötterna passar något bättre i stigbyglarna!

    + Karaktären rör sig mycket mer soft i sadeln. Förut såg hen ut som en stel, guppig plastfigur i galoppen. Nu följer hen med på ett mjukare sätt.

Minus:

    - När en sitter på hästen och inte gör någonting verkar karaktären nästan stressad och det verkar som om hen inte sitter bekvämt. Hen rör sig alltså lite för mycket. Det är dock inget som stör mig, eftersom jag sällan står stilla så himla länge.

    - Det går inte att rikta om kameran med höger musknapp samtidigt som en går. :/ (Detta gick dock inte innan uppdateringen heller.)

    - Att kontrollera gå/springandet med shift är rätt jobbigt. Förhoppningsvis kommer det kännas bättre när jag har vant mig vid det, men jag önskar att det fanns tre olika stadier; Gå / Jogga / Springa. Hastigheten ska regleras genom att fram- och bakåttangenterna, precis som i Minecraft. (I Minecraft börjar en springa om en dubbelklickar på framåtknappen!)

    - Det ser konstigt och inte alls avslappnat ut när en rider barbacka (på grund av hälarna) ...

Konsten att bära hatt och väst

✴✴✴✴✴✴✴✴✴✴✴✴✴✴

Big Bonny gick mig på nerverna idag. Hon är barnslig på ett negativt sätt och inte det minsta charmig. Som tack för att jag hjälpte henne att laga Silverglades klocka fick jag dock en snygg tröja. Den var i exakt samma modell som jag bar just då, men i rött och vitt istället för grönt och svart, så jag bara slängde av mig hela min svart-gröna-outfit och bytte ut till en likadan fast i rött, vitt och guld. Det enda nya jag köpte var ett par röda kängor, vilka också råkade vara i samma modell som jag redan hade på mig! Älskar den typen av kängor. De ser så grova ut. Är lite goth-, punk- och hipsterstil på samma gång.

Det röda tränset (bilden nedan) impulsköpte jag här om dagen på grund av färgen. Den lyser liksom så starkt att jag inte kunde motstå det. Tänkte spara det till julen, men med tanke på att jag började lyssna på julmusik i augusti är jag inte särskilt förvånad över att jag redan använder det... Solbrillorna är egentligen inte alls min stil. I verkligheten tycker jag inte om att se så himla badass ut, men en grej med fiktiva karaktärer är väl att en ska våga tänja sina gränser?

Jag vet inte vilken outfit jag gillar mest... Den gröna känns jordnära och mysig, medan den röda skiner av självförtroende. I morgon kanske jag byter till den gröna igen, men idag känner jag för att fortsätta rocka rött, helt enkelt!

Som ni ser på bilderna så fick jag åka till Sydhoven idag, i James
inte-längre-trasiga lilla båt. Jag gillar det blå glittret som visar in- och utgångar. Det glimmar som MAGI. ✯✯✯✯✯✯